PFAS har använts i stor utsträckning sedan 1950-talet på grund av ämnenas egenskaper. PFAS-ämnen är nämligen smuts-, fett- och vattenavvisande vilket gjort att olika PFAS-ämnen används som impregnering i bland annat pappersförpackningar och kläder. PFAS har även ytaktiva egenskaper vilket har bidragit till att PFAS-ämnen också används i bland annat färger, kosmetika, rengöringsmedel och ytbeläggningar på köksredskap. Vissa PFAS-ämnen används även i brandskum avsett för att släcka vätskebränder på grund av dess förmåga att snabbt bilda en hinna över den brinnande vätskan och därigenom begränsa syretillförseln till elden vilket kväver den.  

Alla PFAS-ämnen är framställda av människan och förekommer inte naturligt i vår miljö. PFAS är extremt svårnedbrytbara och därför stannar de även kvar i miljön under väldigt lång tid. Gemensamt för samtliga PFAS-ämnen är att de kan spridas väldigt långa vägar i både luft och vatten. Därför kan det finnas PFAS i vattentäkter där ingen PFAS har använts eller tillverkats. Så länge PFAS produceras och används kommer dessa ämnen i någon form stanna kvar i vår miljö och mängden PFAS som förorenar mark, sjö och hav kommer att fortsätta öka.  

I Sverige får vi i oss låga halter av PFAS från maten vi äter (bioackumulering, se nedan) och de inomhusmiljöer vi befinner oss i. Om vattentäkterna vi hämtar dricksvatten från förorenats av PFAS kan vi även få i oss dessa ämnen genom dricksvattnet om vattenverket i fråga inte har installerat ett reningssteg som renar vattnet från PFAS-ämnen. Att installera ett sådant reningssteg tar lång tid i förberedande undersökningar och kostar mycket pengar. 

PFAS-ämnen kan ansamlas i människor och djur, vilket kallas för bioackumulering. Exempelvis innebär detta att vi människor kan få i oss PFAS om vi äter fisk som ansamlat PFAS genom att ha simmat i vatten som innehåller PFAS-ämnen. I sin tur ansamlas PFAS-ämnena i oss människor och stannar i våra kroppar under lång tid. Studier som gjorts på vissa PFAS-ämnen har visat att de bör betraktas som skadliga för vår hälsa. I djurstudier har bland annat olika cancerformer, försämrat immunförsvar och förändrad levervikt observerats vid exponering för vissa PFAS-ämnen.

Det saknas kunskap om många PFAS-ämnen men det finns skäl att betrakta alla PFAS-ämnen som skadliga för såväl djurs som människors hälsa. Den mängd PFAS vi människor exponeras för och får i oss i dag genom miljö, mat och dricksvatten ger däremot inte upphov till akuta hälsoproblem, men antas påverka hälsa och miljö negativt på lång sikt.

Det är Livsmedelsverket som beslutar gränsvärden för kvaliten på dricksvattnet. Livsmedelsverkets krav i dag är att det krävs omedelbar åtgärd om vattnet innehåller mer än 90 nanogram PFAS11 per liter. Från och med 1 januari 2026 träder nya gränsvärden i kraft, nu för grupperna PFAS4 och PFAS21. PFAS4 omfattar de ämnen som ingår i Efsas (den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) hälsobaserade riktvärde (PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS). PFAS21 är en beteckning som inkluderar PFAS4 och ytterligare 17 PFAS-ämnen. PFAS 11 ingår i PFAS 21. 

Livsmedelsverkets beslut, som börjar gälla 1 januari 2026, är ett gränsvärde för PFAS4 på 4 nanogram per liter och för PFAS21 ett gränsvärde på 100 nanogram per liter. Syftet med de nya gränsvärdena är att vi ska kunna äta mat och dricka vatten utan risk för vår hälsa under hela livet, även om de innehåller PFAS.  

Fram till januari 2026 behöver därmed samtliga vattenverk i Sverige undersöka PFAS-halter i det vatten som används för att producera dricksvatten. Om undersökningarna visar att PFAS-halterna överskrider de nya gränsvärdena (eller riskerar att göra det) behöver vattenverken undersöka reningsmetoder och installera nya reningssteg i vattenverken för att minska mängden PFAS i dricksvattnet. Branschorganisationen Svenskt Vatten uppskattar att kostnaden för att undersöka och installera reningssteg för PFAS kommer uppgå till tiotals miljarder kronor på nationell nivå. 

PFAS4
Gränsvärdet för PFAS4 gäller från den 1 januari 2026 och omfattar 4 PFAS-ämnen som ingår i Efsas hälsobaserade riktvärde (PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS). Efsa står för den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. 

PFAS11
Gränsvärdet för PFAS11 gäller från 2014 och omfattar PFAS4 samt ytterligare 7 andra PFAS-ämnen. 

PFAS21
Gränsvärdet för PFAS21 gäller från den 1 januari 2026 och omfattar PFAS4 samt ytterligare 17 andra PFAS-ämnen. PFAS 11 ingår i PFAS 21. 

Då nya gränsvärden för PFAS träder i kraft 1 januari 2026 kommer Vivab under 2024 att analysera flera prover vid varje vattenverk i Varbergs och Falkenbergs kommuner.

Tidigare har Vivab tagit prover på vattnet vid samtliga av våra vattentäkter (råvattnet) 1 gång vart femte år. Senaste provtagningen var 2020 och 2024 tar vi nya prover på samtliga råvatten. 

Vivab ansvarar för att leverera ett dricksvatten som är säkert att dricka och håller hög kvalitet. Som dricksvattenproducent börjar vårt ansvar vid framställningen av dricksvattnet i våra vattenverk. Vi är skyldiga att göra omfattande kontroller av dricksvattnet vid samtliga vattenverk i Varbergs och Falkenbergs kommuner. I Sverige är dricksvattnet vårt mest kontrollerade livsmedel. 

Källa: Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen, Svenskt Vatten

Alla kommuner är skyldiga att ha föreskrifter som innehåller formella regler för kommunens avfallshantering. Dessa antas av kommunfullmäktige och innehåller bestämmelser om:

• sortering av avfall
• hur hämtningen av sopor, slam och latrin ska gå till
• vilka krav som ställs på fastighetsägaren vad gäller hämtställen och framkomligheten för avfallsfordon.

Vivab tar tillsammans med Varbergs respektive Falkenbergs kommun fram avfallsplaner. De innehåller mål och åtgärder för hur vi på bästa sätt tar hand om det avfall vi har, det vill säga att se till det kan omvandlas till nya resurser. I planen ska det också framgå hur vi ska arbeta förbyggande för att minska mängden avfall.

Vivab har tillsammans med Varbergs kommun tagit fram ett förslag på en avfallsplan som antogs den 10 december 2024. Planen innehåller mål för hur vi ska hantera och minska avfallet i Varbergs kommun under perioden 2024-2030.

Avfallsplanens mål och vision

Avfallsplanen beskriver hur Varbergs kommun ska hantera avfall fram till 2030. Planen är utformad för att uppfylla lagkrav och mål på global, nationell och kommunal nivå. Den ska främja hållbar konsumtion och cirkulära materialflöden, med målet att minska avfallsmängden och dess miljöpåverkan. Planen har tre målområden:

Den tomma tunnan - minimera avfallet

Målområdet innehåller fyra mål och fokuserar på att minimera avfall genom att öka kunskapen om hållbar konsumtion och minska användningen av engångsprodukter. Målet är att öka återbruk och minska matsvinnet.

Den cirkulära resursen – det finns inget avfall

I de fyra målen inom detta målområde betonas vikten av att bevara material i cirkulation så länge som möjligt genom återvinning och återanvändning. Inget avfall ska gå till spillo.

Det gröna samhället – trivsamma, trygga miljöer och god service

Detta målområde har två mål som syftar till att skapa trivsamma och trygga miljöer med god avfallshantering och minskad nedskräpning.

Avfallsplanens vision är att avfall ska betraktas som en resurs.

Ett arbete med en ny avfallsplan för Falkenbergs kommun har initierats. Något datum för när planen ska vara klar är ännu inte fastställt.

Här kan du läsa redan antagna avfallsplaner och föreskrifter för Varbergs och Falkenbergs kommuner. 

Att hälla ut målarfärg i avloppet försvårar reningen av vattnet i reningsverket och kan vara skadligt för miljön. Färg kan innehålla många miljöfarliga ämnen såsom bindemedel, pigment, konserveringsmedel, nonylfenol, lösningsmedel eller kadium.

Lämna överbliven färg och lösningsmedel som farligt avfall på återvinningscentralen (du behöver inte dra ditt återvinningskort)

1. Torka bort så mycket du kan av färgresterna från händer, penslar och rollrar.
2. Släng pappret i det brännbara hushållsavfallet (även förbrukade penslar och rollers kan läggas i brännbart avfall)
3. När du tar en paus i målandet, stoppa penseln i en plastpåse för att förhindra uttorkning
4. Har du målat med vattenburen färg låt penseln stå i en burk med vatten. Lämna burken med tvättvatten som farligt avfall på återvinningscentralen. Märk burken med innehåll.

Förpackningar från hushåll

Återvinningsstationerna är till för hushåll. Du som är företagare eller bedriver annan verksamhet kan läsa längre ner om vart du kan vända dig med ditt avfall.

Här kan du lämna

På vissa återvinningsstationer kan du även lämna

Fullt eller skräpigt på stationen?

Tillsammans kan vi se till att återvinningsstationen är ren och att det finns plats i behållarna. Vi är tacksamma för att du anmäler om någon container är full eller om platsen är nedskräpad. Ange stationens nummer.

Länkar

Vivab tar över insamlingen av förpackningar

Den 1 januari 2024 tog Vivab över ansvaret för den totala insamlingen av avfall från hushållen. För de flesta hushåll kommer detta inte innebära några större förändringar.

Från den 1 januari 2024 tog kommunerna genom Vivab över insamlingsansvaret av förpackningsavfall. För att samla in förpackningsavfall och returpapper från flerbostadshus har Vivab infört ett auktorisationssystem. Intresserade entreprenörer kan ansöka om att bli auktoriserade och efter ett godkännande teckna avtal med Vivab. Entreprenören kan sedan i sin tur erbjuda fastighetsägare för flerbostadshus, bostadssamfälligheter och samlokaliserade verksamheter avtal.

Ansökan kan ske löpande. Entreprenörer som uppfyller kraven i föreskrifterna (se nedan) har möjlighet att ansöka om auktorisering.

Här ser du namnen på de entreprenörer som blir auktoriserade av oss för att samla in förpackningsavfall och returpapper:

• PreZero Recycling

Det som inte är förpackningar då?

Övrigt avfall såsom möbler, vitvaror, farligt avfall, småelektronik osv lämnas på återvinningscentralen.

Hjälp att sortera?

Till sorteringsguiden

Lämna elavfall i matbutiken!

Magasinet kommer vi att fånga upp och rena avrinningsvatten från hela centrala Ullared och Gekås stora handelsområde. Med en storlek på12m x 3m är magasinet anpassad för att kunna hantera 90 procent av årsnederbörden. Det säkerställer att hela flödet behandlas, även de föroreningar som kommer i början av ett avrinningstillfälle och som har högst reningsbehov, så kallad ”first flush”.

Magasinet består av tre reningssteg. Det första reningssteget består av ett grovgaller där grövre partiklar som löv och grenar fångas upp. Efter grovgallret kommer det andra steget - en sedimentficka som samlar upp sediment från dagvattnet. I steg tre pressas vattnet genom ett kalkbaserat filter som tar upp lösta föroreningar.

Reningsprocessen ska säkerställa att dagvattnet är fritt från föroreningar när det rinner ut i Högvadsån som är en del av Natura 2000*. Ån har utpekade naturvärden med känsliga arter som bland annat lax, flodpärlmussla och havsnejonöga.

Magasinet är skräddarsytt för Ullared i detta pilotprojekt men den här lösningen kommer att kunna användas på andra platser i kommunen för att rena dagvatten.

Magasinet beräknas tas i drift i slutet av oktober 2023.

* Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden i Europa som anses särskilt skyddsvärda. 

Rubrik h2

Ipsum Lorem

Rubrik h2

Ipsum lorem

Vivabs kostnader för investeringar och underhåll av kommunala reningsverk, vattenverk och ledningsnät ska täckas av VA-avgifter som betalas av dig som är ansluten till kommunens VA. För att dessa avgifter ska vara rättvist fördelade arbetar Vivab löpande med att uppdatera informationen som ligger till grund för varje fastighets VA-avgifter. Inventeringen ska leda till att varje enskild fastighet debiteras utifrån korrekt och aktuell information. 

Inventeringen ger oss underlag för att hitta mer hållbara lösningar - både ekonomiskt och miljömässigt. 

Den information vi får fram i inventeringen ger oss viktig vägledning vid produktion av dricksvatten och omhändertagande av spillvatten, men också för planering och dimensionering vid tillbyggnad eller ombyggnad av ledningsnätet i framtiden.   

Med din hjälp skapar vi en hållbar vattenanvändning.

Inventeringen görs områdesvis. När det är dags för ditt område får du ett brev med hem i brevlådan. 

Inventeringen utför av Pontarius som också kontaktar dig via brev ifall informationen från inventeringen inte stämmer överens med de uppgifter som finns i vårt kundsystem. 

1. Områden med mycket tillskottsvatten 
2. Oanmälda bruttoareor och bostadsenheter hos företag. 
3. Oanmälda bruttoareor och bostadsenheter i VA-föreningar. 
4. Oanmälda bostadsenheter i exempelvis källare och gäststugor hos privatpersoner. 

Projektet beräknas vara klart under 2025.  

Visste du att...

• Ta tillvara på kräft- och räkskal, de är toppen att koka fond på
• Lägg matavfall i den bruna påsen (våra återvinningscentraler tar inte emot matavfall)
• Några dagar kvar till tömning? Förpacka och lägg kräft- och räkskal i frysen tills det är dags, då minskar risken för dålig lukt i matavfallskärlet
• Skippa engångstallrikar och glas för att minimera avfallet. Tygservetter eller handdukar, i stället för pappersservetter, kan bli ett fint inslag i dukningen.
• Dekorera med blommor eller varför inte dill i stället för papperspynt.

Det är dock sällan en så kallad kokningsrekommendation måste utfärdas. När det händer informerar vi alltid via vår webbplats samt vanligen i lokal media och Radio P4. Vi kan även skicka sms om det berör ett mindre område. Läs mer om sms här: Sms vid driftstörning

Så här ska du göra om dricksvattnet måste kokas

Om ditt område omfattas av så kallad kokningsrekommendation ska du göra så här innan du använder dricksvattnet: 

• Koka allt vatten som ska drickas eller användas i matlagning.
• Koka upp vattnet i en kastrull eller vattenkokare tills det bubblar kraftigt. Bakterier, virus och parasiter dör när vattnet kokas.
• Häll upp det kokta dricksvattnet i väl rengjord kanna, flaska eller annan behållare och låt det svalna. Låt det stå i rumstemperatur eller svalare – gärna i kylskåpet.

Använd kokt dricksvatten till allt som du ska äta eller dricka

Använd kokt dricksvatten även till att:

• blanda saft eller andra drycker med vatten
• brygga kaffe, eftersom kaffebryggaren inte värmer dricksvattnet tills det kokar
• göra is
• skölja frukt och grönsaker som inte kokas
• borsta tänderna.

Okokt dricksvatten kan användas till att

• tillaga mat som ska kokas i vatten, till exempel potatis, ris och pasta
• tvätta händer och ansikte
• duscha, men se till att små barn inte sväljer vatten. Undvik att bada
• diska i diskmaskin på högsta temperatur, använd torkprogrammet
• diska för hand, låt disken torka innan den används
• tvätta kläder
• städa och rengöra ytor
• vattna blommor
• spola toaletten.

Tänk på! 
Barn ska inte leka i vattenspridare, barnbassänger eller liknande när kokningsrekommendationer gäller för dricksvattnet.

Har du djur och är orolig för dem, rådfråga en veterinär.

Om du är fastighetsägare ansvarar du för att informera dina hyresgäster.

Länkar

SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) utfärdar gul, orange eller röd vädervarning vid storm eller stora mängder nederbörd som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador eller stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. 

Vi är måna om våra besökare och vår personal på återvinningscentralerna och för att garantera deras säkerhet stänger vi centralerna när vädervarningarna kräver det eller när vindhastigheten når över 25 meter/sekund. Vid sådan väderlek kan det finnas risk för att kringflygande föremål orsakar allvarliga skador på person eller materiella skador.

Vinnare i Facebooktävlingen 2023

Grattis! Ni som har vunnit en regnvattentunna är:

1. Tommy Friebe
2. Ann-Britt Borging
3. Sandra Blixt
4. Ida Korneliusson
5. Johanna Karlsson
6. Thomas Espersson
7. Magdalena Säker
8. Johanna Skoglund
9. Malin Litsjö
10. Marcus Ljungström
11. Annette Engberg
12. Ann-Sofie Karlsson
13. Sofia Pohjola
14. Margaretha Pedersen
15. Diana Andersson
16. Therese Östby Fd Ericson
17. Caroline Johansson
18. Ann-Sofi Persson
19. Marie Wester
20. Martina Svensson

Ser du ditt namn i listan?

Då är du en av de lyckliga vinnarna. Kolla om du blivit taggad i en kommentar i tävlingsinlägget. Hör gärna av dig till oss via Messenger så berättar vi hur du kan få din tunna. Tack för ditt deltagande och grattis till vinsten!

Vinån ligger i ett vattenskyddsområde i Falkenberg. Under sommaren och hösten bygger Vivab ett bräddmagasin som ska skydda Vinån från förorenat spillvattnet.

Med magasinet som planeras att byggas kan bräddning undvikas. Bräddning är en säkerhetsåtgärd som innebär att orenat vatten släpps ut för att undvika exempelvis källaröversvämningar vid kraftigt regn.

Spillvatten kan istället rinna ut i magasinet som fylls på till dess att flödet minskar. Sedan rinner det tillbaka in i pumpstationen och vidare till avloppsreningsverket. Detta medför att Vivab från och med hösten 2023 inte kommer att behöva brädda spillvatten ut i Vinån.

Vivab får LOVA-bidrag ifrån Länsstyrelsen för att utföra detta projekt då det beräknas ha stor inverkan på minskade utsläpp i Vinån.

Länkar

För att trygga försörjningen har Vivab tagit fram ett förslag till uppdaterat vattenskyddsområde med tillhörande vattenskyddsföreskrifter.

Vill du veta mer?

Abonnemang för hushållsavfall

Alla bostäder där övernattning sker ska ha ett abonnemang för hämtning av hushållsavfall. Om du tar över en bostad tar du också över de befintliga abonnemangen. Om du bygger nytt behöver du kontakta vår kundservice för att teckna ett avfallsabonnemang, antingen "Matavfall blir biogas" eller "Egen varmkompost".

Hämtning av ditt hushållsavfall

Ditt hushållsavfall hämtas varannan vecka på en schemalagd dag som beror på vilket område du bor i. Under storhelger kan din hämtningsdag förändras. Då informerar vi här på vår webbplats och via sms till dig som har ett mobilnummer kopplat till din adress eller som har registrerat dig för sms vid driftstörning på vivab.se/sms.

Körkort för att lämna avfall

Välkommen till Vivabs fem återvinningscentraler. För att att besöka oss använder du ditt körkort. 15 fria besök är kopplade till ditt hushåll.

Mer att läsa om avfall

Håll koll på vattenförbrukningen

Du som har kommunalt vatten och/eller avlopp är kund hos Vivab. Det kan vara en bra idé att hålla koll på din vattenmätarställning regelbundet, då kan du känna dig trygg med att din faktura stämmer överens med din förbrukning över året. Det är också ett bra sätt att säkerställa att du inte har fått någon läcka.

Egen brunn

Har du egen brunn för privat bruk? Då ansvarar du själv för provtagning av ditt vatten. Har du frågor kring provtagning, kontakta ett ackrediterat laboratorium.

Ditt slam

Har du en slamavskiljare, sluten tank, minireningsverk eller annan enskild avloppsanläggning så töms den av Vivabs upphandlade entreprenör.

Tömning ska ske minst en gång per år. Den brukar planeras in ungefär vid samma tidpunkt varje år. Du får en avisering via sms eller e-post cirka två veckor i förväg. Säkerställ att Vivab har dina kontaktuppgifter via e-tjänsten Lämna kontaktuppgifter för slamavisering.

Du kan läsa mer om hur en slamtömning fungerar och vad du som kund behöver förbereda inför tömning här: Slam - vivab.se

Mer att läsa om vatten, egen brunn och slamtömning

Har du ett fritidshus?

Bor du i lägenhet?

I Sverige finns mer än 250 olika arter som är invasiva eller som har en hög risk för att spridas. Inom EU finns det lagar och regler för vissa växter och djur. Här i Sverige finns det ytterligare några arter som skapar stora problem och som vi måste vara försiktiga med. 

Här i Falkenberg och Varberg är det främst sex växter som vi behöver hålla utkik efter: 

• Gul skunkkalla
• Jättebjörnloka
• Parkslide
• Jättebalsamin
• Vresros
• Blomsterlupin

Hos Naturvårdverket kan du se hur dessa växter ser ut i olika växtstadier och läsa om hur du ska hantera dem: Naturvårdsverkets webbplats.

För att minska problemen med att invasiva växter skadar vårt ekosystem behöver vi alla hjälpas åt. Om du upptäcker invasiva väsxter på din egen tomt måste du bekämpa den. Hur du ska hantera den beror på vilken växt det är. På Naturvårdsverkets webbplats kan läsa mer om hur du ska göra.

Det är viktigt att invasiva växter hanteras rätt och slängs på rätt ställe. Att växtavfallet slängs på fel ställe, i skogen eller i komposten, är en orsak till att de invasiva växterna fortsätter spridas. Avfallet ska alltid lämnas till återvinningscentralen på ett särskilt ställe, aldrig tillsammans med övrig kompost. 

1. Hantera växten enligt Naturvårdsverkets rekommendationer

2. Packa försiktigt växten i genomskinliga säckar och förslut dem noga. 

2. Lämna säckarna på återvinningscentralen i container märkt Invasiva växter. 

Tack för att du hjälper till att bevara vår biologiska mångfald! 

Blomsterlupin

Gul skunkkalla

Jättebalsamin

Jätteloka

Parkslide

Vresros

Illustrationer från Naturvårdsverket. 

På reningsverken sker utsläppet i det biologiska reningssteget av mikroorganismer och vid biologisk kväverening. Vi är inte ensamma om att forska kring hur vi ska kunna fånga in lustgasen. Det är en komplicerad process och första steget är att kartlägga vad vi släpper ut och hur till exempel olika styrning av reningsverket kan påverka, alltså vilken driftsstrategi vi har.

Vivabs forsknings- och utvecklingsavdelning har i ett projekt om lustgas tagit fram en kunskapsöversikt, arrangerat ett kunskapsseminarium samt inlett ett samarbete med LBVA, ett annat VA-bolag.

Som första steg för att på sikt kunna minska utsläppen av lustgas har Vivab i samarbete med IVL och Linköpingsuniversitet genomfört lustgasmätningar på Getteröverket i Varberg. Mätningarna görs i den biologiska kvävereningen samt metan- och lustgasmätningar i den luftade sandfånget. Vi har använt olika mättekniker - en värmekamera som detekterar skillnader i ljusspektrum, en drönare som mäter växthusgasgashalterna i luften samt med uppsamlingshuvar som placeras direkt på bassängens vattenyta. 

Vid gasmätningar i aktivslamprocesserna upptäcks luftflödet från vattenytan under huven med massflödesmätare och sätts i relation till den samlade frånluften från mäthuvan. Fördelen med den här tekniken är att separata mätningar kan utföras i olika bassänger eller zoner och utsläppen från olika processteg kan urskiljas.

Under de kommande fem åren ska AquaClim bli en plattform där alla som jobbar med vattenfrågor kan mötas, utvecklas och arbeta tillsammans. En mötesplats för ökad kompetens, där delarna speglar vattnets kretslopp och har en direkt koppling till  kärnverksamheten - produktion av dricksvatten och rening av avloppsvatten. Den här satsningen ger oss ökad kompetens och bättre förutsättningar att lösa de viktiga frågor som kan kopplas till en hållbar omställning av vattentjänster i den bebyggda miljön. 

Med AquaClim bygger vi långsiktiga tvärsektoriella nätverk för att kunna lösa framtida utmaningar i vattenbranschen. Vi förenar expertis från arkitektur, ekonomi, mikrobiologi, matematik och teknik med det praktiska arbetet i vår befintliga vatten- och avloppsverksamhet i hela Sverige. Mötet och samarbetet mellan det akademiska och det praktiska är centralt i projektet, gemensamt kan vi hitta nya tankesätt och tekniska lösningar.  

Inom projektet kommer en grupp nya doktorander få utbildning och arbeta med frågeställningar relaterade till klimatförändringar i fem projekt. Projekten är organiserade så att de följer vattnets flöde från källa till källa. 

Vårt deltagande i AquaClim betyder att Vivab får en doktorandtjänst under kommande år. Tillsammans med VA-teknik Södra ansvarar vi för det femte projektet i flödet från källa till källa. Projektet ska ha fokus på hållbara resursverk för avloppsvattenrening och Getteröverket i Varberg ska användas som fallexempel. Här ska vi undersöka hur vi bättre kan ta vara på de resurser som finns i avloppsvattnet och hur vi kan möjliggöra produktion av dricksvatten från avloppsflödena. Dessutom ska projektet utveckla koncept för hur anläggningar kan designas för att både minska påverkan på omgivningen och öka tillgängligheten för allmänheten. Metoder och lösningar för att i framtiden göra dagens avloppsreningsverk till attraktiva, energi- och klimatneutrala resursanläggningar.   

Doktorandprojektet kommer att ge nya akademiska gränssnitt och värdefulla kontakter på både nationell och internationell nivå. Viktiga nyckar för att vi ska kunna möta det höga förändringstrycket inom vatten- och avloppsbranschen. 

Om AquaClim

Mål med Vivabs projekt

För att vi ska kunna hämta ditt hushållsavfall och tömma din slambrunn behöver vi tillsammans se till att det sker på ett säkert sätt.  

Säker tömning kan innebära att de som utför arbetet inte behöver backa sitt fordon och då riskerar att köra på personer eller egendom i omgivningen. Det är därför viktigt att du säkerställer att fordonen kan köra och vända säkert där du bo

Det är även viktigt att vägen som slambilen kör på möter vissa krav. Detta innebär att slamavskiljaren/slutna tanken ska vara lättillgänglig genom att vägen dit är körbar för en stor slambil. Det innebär också att vägen ska ha fri sikt och vara fri från hinder. Vägen ska vara:

• 3,5 meter bred och ha en fri höjd på 4,7 meter. 
• Röjd från grenar, buskar och andra hinder, minst 0,5 meter på respektive sida av vägen.  
• Snöröjd och halkbekämpad vid halt underlag.  
• Anpassad för tunga fordon. En slambil kan väga upp till 28 ton.

Det är alltid upp till chauffören att bedöma om det går att genomföra en säker tömning eller inte. 

Slangen som slambilen använder rör sig under arbetet, det är därför viktigt att sträckan där man lägger slangen är fri från hinder som staket, murar och planteringar. Ta även bort buskar och sly runt brunnen så att det går att arbeta fritt runt den.

Om din brunn ligger under en altan behövs fri höjd så att chauffören kan stå upprätt och arbeta. Om detta inte är möjligt kan du behöva göra en lucka ovanför brunnen.

Slambilen ska ha en uppställningsplats där fordonet inte stör trafiken och där chauffören inte riskerar att bli påkörd. Uppställningsplatsen får inte vara skymd av ett backkrön eller kurva. Platsen ska även vara så nära brunnen som möjligt. 

Det är inte alltid samma chaufför som kommer till dig. Därför behöver du märka ut din slamavskiljare/slutna tank så att den är lätt att hitta.  

• Fäst gärna en liten orange flagga på en stagkäpp eller liknande intill brunnen.  
• Om brunnen ligger utanför fastigheten ska brunnen vara markerad med vilken adress den tillhör.  
• Behöver du ge instruktioner inför slamtömningen, kontakta Vivab i god tid innan.  
• För minireningsverk ska det finnas tömningsinstruktioner tillgängliga, exempelvis på insidan av locket.

Slangen som slambilen använder rör sig under arbetet, det är därför viktigt att sträckan där man lägger slangen är fri från hinder som staket, murar och planteringar. Ta även bort buskar och sly runt brunnen så att det går att arbeta fritt runt den.

Det ska finnas möjlighet för slambilen att vända. En slambil får inte backa mer än kortare sträckor där sikten är fri. Transportarbetareförbundet, Trafikverket och Arbetsmiljöverket har satt upp krav som ska minska olycksrisken, skapa en bättre arbetsmiljö och förebygga ohälsa i arbete för personalen som tar hand om ditt avfall och tömmer din slambrunn. Kraven innebär att slamtömningsbilen enbart får framföras på körbar väg avsedd för denna typ av trafik och fordon. Sikten och framkomligheten ska vara tillfredsställande så att arbetet kan utföras säkert och utan hög anspänning, och fordonet får endast backas vid vändning och där sikten är fri. 

Avfall Sveriges exempel på säkra vändplatser och framkomlig väg:

Enligt Arbetsmiljöverkets regler får lock inte vara tyngre än 15 kg, alternativt 35 kg om man kan dra det åt sidan utan att lyfta det. Tunga lock ska vara avlyfta inför tömning och tillfälligt ersatta med en täckskiva eller liknande. Byt gärna ut ditt tunga lock till ett lättare och barnsäkert, till exempel i plast, glasfiber eller plåt. Locket får inte vara övertäckt eller fastfruset när tömning ska ske. 

Om brister i dessa förberedelser medför att tömning inte kan genomföras tas en framkörningsavgift ut för ej utförd tömning. 

Se över om det går att flytta slambilens uppställningsplats så den kommer närmare brunnen. 

Du kan installera en egen sugslang, men vi rekommenderar att du tar kontakt med oss innan du gör några ändringar. På så vis undviker du att lägga pengar på lösningar som kanske ändå inte fungerar. Tillsammans kan vi se vilket sätt som skulle fungera bäst för dig och som underlättar tömningen.

När är det dags för tömning?

På Kvarnagårdens vattenverk i Varberg använder vi ultrafilter som ett av stegen för producera dricksvatten. Det utgör en så kallad mikrobiologisk barriär och tar bort både organiskt material och mikroorganismer (bakterier och virus) från vattnet. Ultrafiltret består av tusentals små plaströr med hål. När vattnet pressas rören stannar alla partiklar som är större än hålen i filtret.

Som en del i att säkerställa att ultrafilterreningen håller hög kvalitet används VLP-metoden, en analys av vattnet där man mäter antalet viruslika partiklar via mikroskop. För att få denna analys utförd har vi tidigare skickat vattenprover till externa laboratorium. Under 2021 införde och testade vi VLP-metoden på vårt eget försökslabb. Vår forsknings- och utvecklingsavdelning tog fram en särskild arbetsstation för provtagning på vårt försökslabb, byggde på sin kunskap inom området och utbildade vår egen labbpersonal. Här analyserade man sedan mer än 300 vattenprover under sex månader. En noggrann kvalitetskontroll av metoden genomfördes genom att man gjorde jämförelser med externa labb.

Försöken har varit lyckade och vi kommer framöver att göra alla analyser enligt VLP-metoden själva på vårt eget laboratorium. Att inte behöva skicka iväg proverna för analys ger en enklare hantering. Vi får dessutom bättre kapacitet vilket innebär att vi kan ta fler prover och göra fördjupade analyser.

Bild från mikroskop på bakterier och viruslika partiklar. 

Avloppsvatten

Artikel om samrötning av matavfall och primärslam för ökad biogasproduktion.

Publikation om modellering av biogasproduktion vid samrötning av matavfall och blandslam.

Länkar

Dricksvatten

Artikel om förändringen av mikrobiologin i dricksvattnet efter borttagning av desinfektionsmedlet monokloramin.

Förbättring av dricksvatten med hjälp av verktyg för riskbaserad utvärdering och konstadsnyttoanalys.

En verktygslåda för sensordata vid övervakning av vattenkvalitet.

Artikel om förändring av biofilmssammansättning i ledningsnätet efter installation av ultrafiltrationsmembran i vattenverket.

Publikation om bakterier som frigörs från biofilmen i drickvattenledningsnätet.

Artikel om påverkan av vattentemperatur och uppehållstid på bakterieantal i dricksvatten.

Publikation om påverkan av lågkvalitativt vatten på ultrafiltrationsmembranen.

Doktorsavhandling om användning av membranfiltration för dricksvattenbehandling.

Studie om användning av ultrafiltration i samband med koagulation för rening av brunt ytvatten för dricksvattenproduktion.

Artikel om hur ett nytt innovativt filtreringskoncept, baserat på kapillära nanofiltrationsmembran, kan användas för att behandla humusrikt ytvatten.

Rapport om användning av membranteknik för att avskilja organiskt material och öka den mikrobiella barriärverkan vid beredning av dricksvatten.

Rapport om påverkan av processändringar och miljöförhållanden på bakterier i ledningsnätet och övervakning av de mikrobiologiska processerna i ledningsnätet.

Länkar