Innan vi kan släppa ut avloppsvattnet i den mottagande recipienten (vattendraget, sjön, havet) måste vi rena det. Den här processen sker i flera steg på våra reningsverk.
Den mekaniska reningen går ut på att rensa bort föremål och orenheter från avloppsvattnet. Vi använder galler och silar för att ta bort större föremål såsom papper och trasor, medan ett sandfång samlar upp sand, kaffesump och andra tyngre partiklar. Sanden tvättas och återanvänds och annat skräp rens, tvättas och går till förbränning. Vattnet flyter sedan sakta genom så kallade sedimenteringsbassänger där de tyngre partiklarna sedimenterar, det vill säga sjunker ner till botten. Detta samlar vi senare in för slambehandling.
Syftet med det biologiska reningssteget är att avlägsna kväve och organiska ämnen från avloppsvattnet. I denna process bryts det oönskade materialet ner med hjälp av miljoner goda bakterier, vilket sker i två steg. Först omvandlas ammoniumkväve till nitratkväve, och i nästa steg blir nitratkvävet till kvävgas. Kvävgas är en ofarlig gas som redan finns i vår luft och som gynnar vår växtlighet.
I det kemiska reningssteget tas fosfor bort från avloppsvattnet. Det här sker genom så kallad kemisk fällning, vilket betyder att man tillsätter en speciell kemikalie som omvandlar den lösa fosforn till fosfor i fast form.
Efter kemisk rening är avloppsvattnet färdigbehandlat och är redo att släppas ut till sin recipient.
Under de olika reningsstegen i reningsprocessen bildas slam, slammet behandlar vi för att bland annat minska lukt samt utvinna energi.
Först behöver slammet förtjockas, det vill säga avskilja det från vatten. Det gör vi med hjälp av ett ämne som heter polymer. Därefter får det förtjockade slammet rötas i en rötkammare och i samband med detta bildas biogas. Efter rötningsprocessen centrifugeras slammet för att avlägsna ytterligare vatten. Nu kan slammet användas för tillverkning av anläggningsjord som kan användas vid bland annat bullervallar vid vägar.
