PFAS
Per- och polyfluorerade alkylsubstanser, förkortat PFAS, är samlingsnamnet för en stor grupp ämnen bestående av cirka 10 000 syntetiskt framställda kemikalier som inte förekommer naturligt i vår miljö.
Vad är PFAS?
PFAS har använts i stor utsträckning sedan 1950-talet på grund av ämnenas egenskaper. PFAS-ämnen är nämligen smuts-, fett- och vattenavvisande vilket gjort att olika PFAS-ämnen används som impregnering i bland annat pappersförpackningar och kläder. PFAS har även ytaktiva egenskaper vilket har bidragit till att PFAS-ämnen också används i bland annat färger, kosmetika, rengöringsmedel och ytbeläggningar på köksredskap. Vissa PFAS-ämnen används även i brandskum avsett för att släcka vätskebränder på grund av dess förmåga att snabbt bilda en hinna över den brinnande vätskan och därigenom begränsa syretillförseln till elden vilket kväver den.
Alla PFAS-ämnen är framställda av människan och förekommer inte naturligt i vår miljö. PFAS är extremt svårnedbrytbara och därför stannar de även kvar i miljön under väldigt lång tid. Gemensamt för samtliga PFAS-ämnen är att de kan spridas väldigt långa vägar i både luft och vatten. Därför kan det finnas PFAS i vattentäkter där ingen PFAS har använts eller tillverkats. Så länge PFAS produceras och används kommer dessa ämnen i någon form stanna kvar i vår miljö och mängden PFAS som förorenar mark, sjö och hav kommer att fortsätta öka.
I Sverige får vi i oss låga halter av PFAS från maten vi äter (bioackumulering, se nedan) och de inomhusmiljöer vi befinner oss i. Om vattentäkterna vi hämtar dricksvatten från förorenats av PFAS kan vi även få i oss dessa ämnen genom dricksvattnet om vattenverket i fråga inte har installerat ett reningssteg som renar vattnet från PFAS-ämnen. Att installera ett sådant reningssteg tar lång tid i förberedande undersökningar och kostar mycket pengar.
Hur påverkar PFAS människor och djur?
PFAS-ämnen kan ansamlas i människor och djur, vilket kallas för bioackumulering. Exempelvis innebär detta att vi människor kan få i oss PFAS om vi äter fisk som ansamlat PFAS genom att ha simmat i vatten som innehåller PFAS-ämnen. I sin tur ansamlas PFAS-ämnena i oss människor och stannar i våra kroppar under lång tid. Studier som gjorts på vissa PFAS-ämnen har visat att de bör betraktas som skadliga för vår hälsa. I djurstudier har bland annat olika cancerformer, försämrat immunförsvar och förändrad levervikt observerats vid exponering för vissa PFAS-ämnen.
Det saknas kunskap om många PFAS-ämnen men det finns skäl att betrakta alla PFAS-ämnen som skadliga för såväl djurs som människors hälsa. Den mängd PFAS vi människor exponeras för och får i oss i dag genom miljö, mat och dricksvatten ger däremot inte upphov till akuta hälsoproblem, men antas påverka hälsa och miljö negativt på lång sikt.
Gränsvärden för PFAS i dricksvattnet
Det är Livsmedelsverket som beslutar gränsvärden för kvaliten på dricksvattnet. Livsmedelsverkets krav i dag är att det krävs omedelbar åtgärd om vattnet innehåller mer än 90 nanogram PFAS11 per liter. Från och med 1 januari 2026 träder nya gränsvärden i kraft, nu för grupperna PFAS4 och PFAS21. PFAS4 omfattar de ämnen som ingår i Efsas (den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) hälsobaserade riktvärde (PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS). PFAS21 är en beteckning som inkluderar PFAS4 och ytterligare 17 PFAS-ämnen. PFAS 11 ingår i PFAS 21.
Livsmedelsverkets beslut, som börjar gälla 1 januari 2026, är ett gränsvärde för PFAS4 på 4 nanogram per liter och för PFAS21 ett gränsvärde på 100 nanogram per liter. Syftet med de nya gränsvärdena är att vi ska kunna äta mat och dricka vatten utan risk för vår hälsa under hela livet, även om de innehåller PFAS.
Fram till januari 2026 behöver därmed samtliga vattenverk i Sverige undersöka PFAS-halter i det vatten som används för att producera dricksvatten. Om undersökningarna visar att PFAS-halterna överskrider de nya gränsvärdena (eller riskerar att göra det) behöver vattenverken undersöka reningsmetoder och installera nya reningssteg i vattenverken för att minska mängden PFAS i dricksvattnet. Branschorganisationen Svenskt Vatten uppskattar att kostnaden för att undersöka och installera reningssteg för PFAS kommer uppgå till tiotals miljarder kronor på nationell nivå.
Förklaring av PFAS4, PFAS11 och PFAS21
PFAS4
Gränsvärdet för PFAS4 gäller från den 1 januari 2026 och omfattar 4 PFAS-ämnen som ingår i Efsas hälsobaserade riktvärde (PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS). Efsa står för den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.
PFAS11
Gränsvärdet för PFAS11 gäller från 2014 och omfattar PFAS4 samt ytterligare 7 andra PFAS-ämnen.
PFAS21
Gränsvärdet för PFAS21 gäller från den 1 januari 2026 och omfattar PFAS4 samt ytterligare 17 andra PFAS-ämnen. PFAS 11 ingår i PFAS 21.
Vilka åtgärder vidtar Vivab?
Då nya gränsvärden för PFAS träder i kraft 1 januari 2026 kommer Vivab under 2024 att analysera flera prover vid varje vattenverk i Varbergs och Falkenbergs kommuner.
Tidigare har Vivab tagit prover på vattnet vid samtliga av våra vattentäkter (råvattnet) 1 gång vart femte år. Senaste provtagningen var 2020 och 2024 tar vi nya prover på samtliga råvatten.
Vivabs ansvar
Vivab ansvarar för att leverera ett dricksvatten som är säkert att dricka och håller hög kvalitet. Som dricksvattenproducent börjar vårt ansvar vid framställningen av dricksvattnet i våra vattenverk. Vi är skyldiga att göra omfattande kontroller av dricksvattnet vid samtliga vattenverk i Varbergs och Falkenbergs kommuner. I Sverige är dricksvattnet vårt mest kontrollerade livsmedel.
Frågor och svar
Är PFAS vanligt förekommande?
På grund av att PFAS använts i bred utsträckning över hela världen i över 70 år är dessa ämnen vanligt förekommande i djur, natur, kost och inomhusmiljöer - såväl i Sverige som internationellt. I Sverige handskas i dag flera dricksvattenproducenter med förekomsten av PFAS i vattentäkter.
Vad gör jag som har eget brunnsvatten?
Som fastighetsägare är det du som ansvarar för att dricksvattnet är tjänligt och går att dricka utan hälsorisker. Därför behöver du ta regelbundna vattenprover av ditt dricksvatten och se över din dricksvattenanläggning för att åtgärda eventuella fel och brister. Om du med egen brunn vill göra ett vattenprov av ditt dricksvatten vänder du dig till ett ackrediterat laboratorium.
I miljöbalken står det att ”Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa”.
På Livsmedelsverkets webbplats kan du läsa mer om vad som gäller om du har egen brunn. Läs mer (Livsmedelsverket.se).
Gällande PFAS saknas det i dag ett gränsvärde för PFAS-halter i vattnet för de som har egen brunn.
Har Vivab hittat PFAS i dricksvattnet i Varbergs eller Falkenbergs kommuner?
I vattnet vid Fegens vattenverk har det upptäckts halter av PFAS som är låga utifrån Livsmedelsverkets gällande åtgärdsgräns. Kommande åtgärdsgränser för tillåten halt PFAS kommer däremot att skärpas och därför pågår åtgärder för att sänka halten för att uppnå god marginal till de nya gränserna. Läs mer om projektet i Fegen här.
Vid övriga vattenverk visar provtagningar att halterna PFAS är låga med god marginal till de nya gränsvärdena. Efter provtagningar under 2024 kommer läget återigen utvärderas.
Finns det gränsvärden för PFAS i mat?
Från den 1 januari 2023 finns det gemensamma gränsvärden inom EU för vissa PFAS-ämnen i animaliska livsmedel. Dessa omfattar bland annat livsmedel som ägg, kött, fisk, kräftdjur och musslor.
Gränsvärdena kommer framöver att utökas till flera kategorier av livsmedel. Likt gränsvärden i dricksvatten är syftet med gränsvärdena att vi ska kunna äta mat (och dricka vatten) utan risk för hälsan under hela livet - även om de innehåller PFAS.
Försvinner PFAS från mitt vatten om jag kokar det?
Nej, PFAS-ämnen försvinner inte från vattnet om det kokas. För att rena vatten från PFAS-ämnen krävs det att ett särskilt reningssteg installeras som vattnet passerar som en del av reningsprocessen. Att installera ett reningssteg för PFAS i ett vattenverk kräver tid och stora investeringar för dricksvattenproducenterna.
Källa: Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen, Svenskt Vatten
