Vad är bruttoarea (BTA)?
Vi använder begreppet bruttoarea (BTA) när byggnaden inte är avsedd att användas för boende. Exempel på byggnader där vi använder BTA kan vara kontor, butiker, hotell, restauranger, campingplatser, småindustrier, stormarknader, sporthallar, samt hantverks-, utbildnings-, förvaltnings och utställnings- eller sjukvårdslokaler.
Hur beräknas BTA?
BTA beräknas för varje påbörjat 150-tal m² byggnadsyta enligt svensk standard SS 21054:2020. För utrymmen i byggnader där nyttan av vattentjänsterna är väsentligt mindre, såsom lager, räknas för det utrymmet varje påbörjat 400-tal m² bruttoarea (BTA) enligt svensk standard (SS 21054:2020) som en (1) bruttoareaenhet. Hela lagerbyggnaden eller delar av lagerbyggnaden kan vara antingen uppvärmd eller ouppvärmd. För parkeringshus/garage medräknar man endast ytor som anses ha nytta av tjänsterna dricks- eller spillvatten.
Man mäter byggnadens totala yta från byggandens utsidor. Ytan används i sin tur för att räkna ut hur många BTA-ytor byggnaden innehåller. Där efter lägger man ihop summan av våningsplanens totala area och delar det med antingen 150 eller 400 beroende på byggnadens nytta av VA-tjänsten som beskrivs ovan.
Man delar med 150 om det är en byggnad som kommer ha användning för vattentjänster, medan man delar med 400 om byggnaden inte är i behov av vattentjänster (så som stora lager).
BTA används både för beräkning av anläggningsavgift och brukningsavgift
För brukningsavgifter används en modell som baseras på totala byggnadsarealen oavsett användningen, enligt:
• 0–3000 m²: delningstalet för BTA-enheten är 150 = 0-20 enheter
• Över 3001 m²: delningstalet för BTA enheten är 400 = 21 eller fler enheter
Exempel på uträkning
En byggnad med en yta på 4000 m², oavsett dess utformning betalar:
- 0 – 3000 = 3000 / 150 = 20 BTA,
- 3001 – 4000 = 1000 / 400 = 2.5 ger 3 påbörjade BTA
- Totala bruttoareaenhetsavgifter: 20 + 3 = 23 BTA
