Hur beräknar man BTA? 

BTA beräknas för varje påbörjat 150-tal m² byggnadsyta enligt svensk standard SS 21054:2009. För utrymmen i byggnader där nyttan av vattentjänsterna är väsentligt mindre, såsom lager, räknas för det utrymmet varje påbörjat 400-tal m² bruttoarea (BTA) enligt svensk standard (SS 21054:2009) som en (1) bruttoareaenhet. Hela lagerbyggnaden eller delar av lagerbyggnaden kan vara antingen uppvärmd eller ouppvärmd. För parkeringshus/garage medräknar man endast ytor som anses ha nytta av tjänsterna dricks- eller spillvatten.  

Man mäter byggnadens totala yta från byggandens utsidor. Ytan används i sin tur för att räkna ut hur många BTA-ytor byggnaden innehåller. Där efter lägger man ihop summan av våningsplanens totala area och delar det med antingen 150 eller 400 beroende på byggnadens nytta av VA-tjänsten som beskrivs ovan.   

Man delar med 150 om det är en byggnad som kommer ha användning för vattentjänster, medan man delar med 400 om byggnaden inte är i behov av vattentjänster (så som stora lager). 

BTA används både för beräkning av anläggningsavgift och brukningsavgift   

För brukningsavgifter används en modell som baseras på totala byggnadsarealen oavsett användningen, enligt: 

Bruttoarea enligt SS 21054:2009 

• 0–3000 m²: delningstalet för BTA-enheten är 150 = 0-20 enheter 

• Över 3001 m²: delningstalet för BTA enheten är 400 = 21 eller fler enheter 

Exempel på uträkning 

En byggnad med en yta på 4000 m², oavsett dess utformning betalar: 

• 0 – 3000 = 3000 / 150 = 20 BTA,   
• 3001 – 4000 = 1000 / 400 = 2.5 ger 3 påbörjade BTA 
• Totala bruttoareaenhetsavgifter: 20 + 3 = 23 BTA