Meny
Vi fångar in lustgasen
På reningsverken sker utsläppet i det biologiska reningssteget av mikroorganismer och vid biologisk kväverening. Vi är inte ensamma om att forska kring hur vi ska kunna fånga in lustgasen. Det är en komplicerad process och första steget är att kartlägga vad vi släpper ut och hur till exempel olika styrning av reningsverket kan påverka, alltså vilken driftsstrategi vi har.
Vivabs forsknings- och utvecklingsavdelning har i ett projekt om lustgas tagit fram en kunskapsöversikt, arrangerat ett kunskapsseminarium samt inlett ett samarbete med LBVA, ett annat VA-bolag.
Mäter lustgasen med värmekamera
Som första steg för att på sikt kunna minska utsläppen av lustgas har Vivab i samarbete med IVL och Linköpingsuniversitet genomfört lustgasmätningar på Getteröverket i Varberg. Mätningarna görs i den biologiska kvävereningen samt metan- och lustgasmätningar i den luftade sandfånget. Vi har använt olika mättekniker - en värmekamera som detekterar skillnader i ljusspektrum, en drönare som mäter växthusgasgashalterna i luften samt med uppsamlingshuvar som placeras direkt på bassängens vattenyta.
Vid gasmätningar i aktivslamprocesserna upptäcks luftflödet från vattenytan under huven med massflödesmätare och sätts i relation till den samlade frånluften från mäthuvan. Fördelen med den här tekniken är att separata mätningar kan utföras i olika bassänger eller zoner och utsläppen från olika processteg kan urskiljas.
Lustgas är ett exempel på en växthusgas och uppkommer vid till exempel rening av avloppsvatten.
Lustgas är 300 gånger kraftfullare än koldioxid och små utsläpp har stor påverkan.