PFAS har använts i stor utsträckning sedan 1950-talet på grund av ämnenas egenskaper. PFAS-ämnen är nämligen smuts-, fett- och vattenavvisande vilket gjort att olika PFAS-ämnen används som impregnering i bland annat pappersförpackningar och kläder. PFAS har även ytaktiva egenskaper vilket har bidragit till att PFAS-ämnen också används i bland annat färger, kosmetika, rengöringsmedel och ytbeläggningar på köksredskap. Vissa PFAS-ämnen används även i brandskum avsett för att släcka vätskebränder på grund av dess förmåga att snabbt bilda en hinna över den brinnande vätskan och därigenom begränsa syretillförseln till elden vilket kväver den.  

Alla PFAS-ämnen är framställda av människan och förekommer inte naturligt i vår miljö. PFAS är extremt svårnedbrytbara och därför stannar de även kvar i miljön under väldigt lång tid. Gemensamt för samtliga PFAS-ämnen är att de kan spridas väldigt långa vägar i både luft och vatten. Därför kan det finnas PFAS i vattentäkter där ingen PFAS har använts eller tillverkats. Så länge PFAS produceras och används kommer dessa ämnen i någon form stanna kvar i vår miljö och mängden PFAS som förorenar mark, sjö och hav kommer att fortsätta öka.  

I Sverige får vi i oss låga halter av PFAS från maten vi äter (bioackumulering, se nedan) och de inomhusmiljöer vi befinner oss i. Om vattentäkterna vi hämtar dricksvatten från förorenats av PFAS kan vi även få i oss dessa ämnen genom dricksvattnet om vattenverket i fråga inte har installerat ett reningssteg som renar vattnet från PFAS-ämnen. Att installera ett sådant reningssteg tar lång tid i förberedande undersökningar och kostar mycket pengar. 

PFAS-ämnen kan ansamlas i människor och djur, vilket kallas för bioackumulering. Exempelvis innebär detta att vi människor kan få i oss PFAS om vi äter fisk som ansamlat PFAS genom att ha simmat i vatten som innehåller PFAS-ämnen. I sin tur ansamlas PFAS-ämnena i oss människor och stannar i våra kroppar under lång tid. Studier som gjorts på vissa PFAS-ämnen har visat att de bör betraktas som skadliga för vår hälsa. I djurstudier har bland annat olika cancerformer, försämrat immunförsvar och förändrad levervikt observerats vid exponering för vissa PFAS-ämnen.

Det saknas kunskap om många PFAS-ämnen men det finns skäl att betrakta alla PFAS-ämnen som skadliga för såväl djurs som människors hälsa. Den mängd PFAS vi människor exponeras för och får i oss i dag genom miljö, mat och dricksvatten ger däremot inte upphov till akuta hälsoproblem, men antas påverka hälsa och miljö negativt på lång sikt.

Det är Livsmedelsverket som beslutar gränsvärden för kvaliten på dricksvattnet. Livsmedelsverkets krav i dag är att det krävs omedelbar åtgärd om vattnet innehåller mer än 90 nanogram PFAS11 per liter. Från och med 1 januari 2026 träder nya gränsvärden i kraft, nu för grupperna PFAS4 och PFAS21. PFAS4 omfattar de ämnen som ingår i Efsas (den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) hälsobaserade riktvärde (PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS). PFAS21 är en beteckning som inkluderar PFAS4 och ytterligare 17 PFAS-ämnen. PFAS 11 ingår i PFAS 21. 

Livsmedelsverkets beslut, som börjar gälla 1 januari 2026, är ett gränsvärde för PFAS4 på 4 nanogram per liter och för PFAS21 ett gränsvärde på 100 nanogram per liter. Syftet med de nya gränsvärdena är att vi ska kunna äta mat och dricka vatten utan risk för vår hälsa under hela livet, även om de innehåller PFAS.  

Fram till januari 2026 behöver därmed samtliga vattenverk i Sverige undersöka PFAS-halter i det vatten som används för att producera dricksvatten. Om undersökningarna visar att PFAS-halterna överskrider de nya gränsvärdena (eller riskerar att göra det) behöver vattenverken undersöka reningsmetoder och installera nya reningssteg i vattenverken för att minska mängden PFAS i dricksvattnet. Branschorganisationen Svenskt Vatten uppskattar att kostnaden för att undersöka och installera reningssteg för PFAS kommer uppgå till tiotals miljarder kronor på nationell nivå. 

PFAS4
Gränsvärdet för PFAS4 gäller från den 1 januari 2026 och omfattar 4 PFAS-ämnen som ingår i Efsas hälsobaserade riktvärde (PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS). Efsa står för den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. 

PFAS11
Gränsvärdet för PFAS11 gäller från 2014 och omfattar PFAS4 samt ytterligare 7 andra PFAS-ämnen. 

PFAS21
Gränsvärdet för PFAS21 gäller från den 1 januari 2026 och omfattar PFAS4 samt ytterligare 17 andra PFAS-ämnen. PFAS 11 ingår i PFAS 21. 

Då nya gränsvärden för PFAS träder i kraft 1 januari 2026 kommer Vivab under 2024 att analysera flera prover vid varje vattenverk i Varbergs och Falkenbergs kommuner.

Tidigare har Vivab tagit prover på vattnet vid samtliga av våra vattentäkter (råvattnet) 1 gång vart femte år. Senaste provtagningen var 2020 och 2024 tar vi nya prover på samtliga råvatten. 

Vivab ansvarar för att leverera ett dricksvatten som är säkert att dricka och håller hög kvalitet. Som dricksvattenproducent börjar vårt ansvar vid framställningen av dricksvattnet i våra vattenverk. Vi är skyldiga att göra omfattande kontroller av dricksvattnet vid samtliga vattenverk i Varbergs och Falkenbergs kommuner. I Sverige är dricksvattnet vårt mest kontrollerade livsmedel. 

Källa: Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen, Svenskt Vatten

Alla kommuner är skyldiga att ha föreskrifter som innehåller formella regler för kommunens avfallshantering. Dessa antas av kommunfullmäktige och innehåller bestämmelser om:

• sortering av avfall
• hur hämtningen av sopor, slam och latrin ska gå till
• vilka krav som ställs på fastighetsägaren vad gäller hämtställen och framkomligheten för avfallsfordon.

Vivab tar tillsammans med Varbergs respektive Falkenbergs kommun fram avfallsplaner. De innehåller mål och åtgärder för hur vi på bästa sätt tar hand om det avfall vi har, det vill säga att se till det kan omvandlas till nya resurser. I planen ska det också framgå hur vi ska arbeta förbyggande för att minska mängden avfall.

Vivab har tillsammans med Varbergs kommun tagit fram ett förslag på en avfallsplan som antogs den 10 december 2024. Planen innehåller mål för hur vi ska hantera och minska avfallet i Varbergs kommun under perioden 2024-2030.

Avfallsplanens mål och vision

Avfallsplanen beskriver hur Varbergs kommun ska hantera avfall fram till 2030. Planen är utformad för att uppfylla lagkrav och mål på global, nationell och kommunal nivå. Den ska främja hållbar konsumtion och cirkulära materialflöden, med målet att minska avfallsmängden och dess miljöpåverkan. Planen har tre målområden:

Den tomma tunnan - minimera avfallet

Målområdet innehåller fyra mål och fokuserar på att minimera avfall genom att öka kunskapen om hållbar konsumtion och minska användningen av engångsprodukter. Målet är att öka återbruk och minska matsvinnet.

Den cirkulära resursen – det finns inget avfall

I de fyra målen inom detta målområde betonas vikten av att bevara material i cirkulation så länge som möjligt genom återvinning och återanvändning. Inget avfall ska gå till spillo.

Det gröna samhället – trivsamma, trygga miljöer och god service

Detta målområde har två mål som syftar till att skapa trivsamma och trygga miljöer med god avfallshantering och minskad nedskräpning.

Avfallsplanens vision är att avfall ska betraktas som en resurs.

Ett arbete med en ny avfallsplan för Falkenbergs kommun har initierats. Något datum för när planen ska vara klar är ännu inte fastställt.

Här kan du läsa redan antagna avfallsplaner och föreskrifter för Varbergs och Falkenbergs kommuner. 

Att hälla ut målarfärg i avloppet försvårar reningen av vattnet i reningsverket och kan vara skadligt för miljön. Färg kan innehålla många miljöfarliga ämnen såsom bindemedel, pigment, konserveringsmedel, nonylfenol, lösningsmedel eller kadium.

Lämna överbliven färg och lösningsmedel som farligt avfall på återvinningscentralen (du behöver inte dra ditt återvinningskort)

1. Torka bort så mycket du kan av färgresterna från händer, penslar och rollrar.
2. Släng pappret i det brännbara hushållsavfallet (även förbrukade penslar och rollers kan läggas i brännbart avfall)
3. När du tar en paus i målandet, stoppa penseln i en plastpåse för att förhindra uttorkning
4. Har du målat med vattenburen färg låt penseln stå i en burk med vatten. Lämna burken med tvättvatten som farligt avfall på återvinningscentralen. Märk burken med innehåll.

Förpackningar från hushåll

Återvinningsstationerna är till för privata hushåll.

Här kan du lämna

På vissa återvinningsstationer kan du även lämna

Fullt eller skräpigt på stationen?

Vivab tar över insamlingen av förpackningar

Den 1 januari 2024 tog Vivab över ansvaret för den totala insamlingen av avfall från hushållen. För de flesta hushåll kommer detta inte innebära några större förändringar.

För att samla in förpackningar och returpapper från flerbostadshus har Vivab infört ett auktorisationssystem. Intresserade entreprenörer kan ansöka om att bli auktoriserade och efter ett godkännande teckna avtal med Vivab. Entreprenören kan sedan i sin tur erbjuda avtal med fastighetsägare för flerbostadshus, bostadssamfälligheter och samlokaliserade verksamheter.

Ansökan kan ske löpande. Entreprenörer som uppfyller kraven i föreskrifterna (se nedan) har möjlighet att ansöka om auktorisering.

Här ser du namnen på de entreprenörer som blir auktoriserade av oss för att samla in förpackningsavfall och returpapper:

• PreZero Recycling

Det som inte är förpackningar då?

Övrigt avfall såsom möbler, vitvaror, farligt avfall, småelektronik osv lämnas på återvinningscentralen.

Hjälp att sortera?

Till sorteringsguiden

Lämna elavfall i matbutiken!