Forskningsstudien från Lunds tekniska högskola, ledd av forskaren Catherine Paul, är ett samarbete mellan Teknisk Mikrobiologi, Sweden Water Research AB, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Vivab. Det huvudsakliga syftet med studien var att förstå dricksvattenledningarnas dolda mikroflora bättre. 

På insidan av våra dricksvattenledningar finns en tunn beläggning, en så kallad biofilm, med bakterier. Klor används som ett slags desinfektionsmedel för att kunna hålla tillbaka en oönskad mikrobiell återväxt i ledningsnätet.  Men klor är inte helt oproblematiskt. Studier har visat att det kan bilda andra negativa, bland annat cancerogena bieffekter. 

Flera steg har lett till insikten

Redan 2016 ville Vivab göra något för att förbättra Varbergs dricksvatten som hade höga halter av organiska material och var gulaktigt i färgen. Endast UV-filter hade använts som mikrobiologisk barriär i reningsprocessen. Vattenverket i Varberg investerade i ett ultrfiltermembran, ett finmaskigt filter som fångar upp farliga mikroorganismer.

År 2020 slutade Vivab tillsätta klor som ett steg i reningsprocessen. I samband med detta tog forskare prover på ett flertal ställen på ledningsnätet. I labbet filtrerades DNA-sekvenser fram och jämfördes med databaser för att lägga ett mikrobiom-pussel. Nya prover togs ett år senare för att se hur det slutgiltiga mikrobiomet såg ut. Forskarna kunde då se att när kloret försvann svalt vissa bakteriarter medan andra växte och frodades. Efter några månader kunde de även se att vissa bakterier drastiskt rasade i antal. Men också att rovbakterien Bdellovibrio samtidigt ökade.

Studien tyder på att det går att få ett rent och säkert dricksvatten utan klor. På sikt kanske resultatet av studien bidra till nya reningsmetoder. Kanske kan rovbakterien eller en blandning av andra bakterier användas för att rena dricksvatten i framtiden.