Den mekaniska reningen går ut på att rensa bort föremål och orenheter från avloppsvattnet. Vi använder galler och silar för att ta bort större föremål såsom papper och trasor, medan ett sandfång samlar upp sand, kaffesump och andra tyngre partiklar. Sanden tvättas och återanvänds och annat skräp rens, tvättas och går till förbränning. Vattnet flyter sedan sakta genom så kallade sedimenteringsbassänger där de tyngre partiklarna sedimenterar, det vill säga sjunker ner till botten. Detta samlar vi senare in för slambehandling.

Syftet med det biologiska reningssteget är att avlägsna kväve och organiska ämnen från avloppsvattnet. I denna process bryts det oönskade materialet ner med hjälp av miljoner goda bakterier, vilket sker i två steg. Först omvandlas ammoniumkväve till nitratkväve, och i nästa steg blir nitratkvävet till kvävgas. Kvävgas är en ofarlig gas som redan finns i vår luft och som gynnar vår växtlighet.

I det kemiska reningssteget tas fosfor bort från avloppsvattnet. Det här sker genom så kallad kemisk fällning, vilket betyder att man tillsätter en speciell kemikalie som omvandlar den lösa fosforn till fosfor i fast form.

Efter kemisk rening är avloppsvattnet färdigbehandlat och är redo att släppas ut till sin recipient.

Under de olika reningsstegen i reningsprocessen bildas slam, slammet behandlar vi för att bland annat minska lukt samt utvinna energi.

Först behöver slammet förtjockas, det vill säga avskilja det från vatten. Det gör vi med hjälp av ett ämne som heter polymer. Därefter får det förtjockade slammet rötas i en rötkammare och i samband med detta bildas biogas. Efter rötningsprocessen centrifugeras slammet för att avlägsna ytterligare vatten. Nu kan slammet användas för tillverkning av anläggningsjord som kan användas vid bland annat bullervallar vid vägar.

Biogasen kommer till användning

Det finns olika metoder för att rena vattnet beroende på om det är grund- eller ytvatten. Grundvatten har ofta en högre kvalitet än ytvatten och behöver därför inte lika många steg för att renas. Sveriges ytvattenverk är få men stora och försörjer framförallt storstäderna med dricksvatten. Att producera dricksvatten av ytvatten är en komplex process med en beredningsprocess i flera steg. Många av de mindre orterna har ett eget vattenverk som då oftast använder grundvatten. Grundvattenverk kan i vissa fall vara väldigt enkla med endast en pumpanordning då råvattnet är av väldigt bra kvalitet och varit väl skyddat, men processen avslutas med desinfektion i en eller annan form.

Ytvatten är lite grumligt och innehåller humus som ofta ger en gulaktig färg. Vattnet är mjuk och innehåller sällan mineraler och salter. Innan vattnet når ut i våra ledningsnät går det genom en avancerad reningsprocess på vattenverket.

1. Först filtreras ytvattnet genom silar och sandfilter, så att partiklar skiljs bort.
2. Därefter renas det genom ett ultrafilter som är en mikrobiologisk barriär.
3. Med hjälp av kemisk fällning skiljs humus och andra organiska ämnen bort genom ultrafiltret.
4. För få ett bra pH-värde tillsätts kalk och koldioxid till dricksvattnet.
5. Som en sista mikrobiologisk barriär pumpas dricksvattnet via UV-aggregat ut på dricksvattennätet.

Grundvattenbrunnar kan vara grävda eller borrade. Kvalitén av vattnet är ofta god. Grundvatten innehåller ingen humus och är ofta kristallklart men innehåller ofta metaller där järn och mangan är de vanligaste.

1. Rening av grundvatten görs oftast genom oxidation samt järn- och manganfilter.
2. Dricksvattnets pH-värde ökas genom alkaliska filter eller dosering av lut eller soda.
3. Som en mikrobiologisk barriär pumpas dricksvattnet via UV-aggregat ut på dricksvattennätet.

När grundvatten inte räcker till förstärks det med ytvatten genom så kallad infiltration. Nästan 130 utav 1450 vattenverk i Sverige använder konstgjort grundvatten i sin dricksvattenproduktion.

1. Ytvatten pumpas upp från vattendraget
2. Därefter renar vi vattnet med ett filter
3. Pumpar ut vattnet i bassänger ovanpå en grusås
4. Vattnet får infiltrera genom botten på bassängerna
5. När det passerat genom grusåsen, vilket tar ett par månader, så har det skapats nytt så kallat konstgjort grundvatten.

Allt liv på jorden är beroende av vatten

Vi på Vivab ser till att alla i Varbergs och Falkenbergs kommuner har tillgång till rent vatten av god kvalitet. Dolt under marken ligger cirka 300 mil vatten- och avloppsledningar. Genom detta ledningsnät levererar vi dricksvatten till våra kunder genom dricksvattenledningar, avleder avloppsvatten till reningsverken via spillvattenledningar och leder regn-, smält- och dräneringsvatten från fastigheter och gator ut till vattendrag genom dagvattenledningar. 

Varje dygn distribuerar vi cirka 25,7 miljoner liter vatten till våra kunder och renar runt 45,8 miljoner liter avloppsvatten. 

Ett verksamhetsområde är ett geografiskt område där kommunen bestämt vilka vattentjänster som ska finnas.

Skriv in din fastighets adress eller fastighetsbeteckning i sökrutan för att se om din fastighet ligger inom ett sådant område och vilka tjänster som då finns där.

Verksamhetsområdena är markerade med röd eller grön färg i kartan. Klicka på området så får du fram vilka tjänster som finns i området.

Vivab måste godkänna alla nya anslutningar av tomter och byggnader till kommunalt VA. För att få ansluta måste din fastighet normalt sett ligga inom ett verksamhetsområde.

Gör din VA-beställning via "Mina sidor" och skicka med planritningar och VA-ritningar så undersöker vi förutsättningarna för anslutning.

Här kan du göra en ungefärlig beräkning av vad det skulle kosta att ansluta din fastighet till kommunalt VA. Kostnaden baseras på 2025 års taxor. Beräkningen gäller för nyanslutning av ett enbostadshus eller ett flerbostadshus inom verksamhetsområdet.

Du kan också skicka in en förfrågan via e-tjänsten Beställ anslutning till kommunalt vatten och avlopp på Mina sidor för att få en uppskattad kostnad. Se länk i fältet ovan.

Vid tomtgränsen till varje fastighet inom verksamhetsområdet finns en ventil som öppnar och stänger av vattnet till fastigheten. Den kallas servisventil. Servisventilen får endast hanteras av Vivabs personal. 

När du ska ansluta din fastighet lägger vi ner servisledningar och skapar en förbindelsepunkt vid tomtgränsen. Det är detta som kopplar ihop fastighetens ledningar med det kommunala ledningsnätet.

Förbindelsepunkten är också gränsen mellan ditt ansvarsområde som fastighetsägare och Vivabs ansvarsområde. Du ansvarar för anläggningen innanför förbindelsepunkten och Vivab ansvarar för anläggningen utanför. 

För att få tillgång till dricksvatten under tiden som du bygger nytt hus eller vid etablering på en byggarbetsplats behöver du göra en beställning av byggvatten. Det gör du via "Mina sidor". Du ska då skicka med en ritning med önskad förbindelsepunkt.

Beställning av byggvatten måste göras senast två veckor innan önskad tidpunkt för tillgång. Anslutningen sker i samråd med oss och det är bara Vivabs personal som får hantera servisventilen i gatan där vattnet kopplas på.

Om du redan har lämnat in en beställning för vatten och avlopp för ett vanligt villabygge behöver du inte lämna in en separat beställning för byggvatten. Kontakta istället vår kundservice så hjälper de dig.

Debitering av byggvatten sker enligt varje kommuns gällande VA-taxa. 

Vad händer när jag lämnat in min beställning?

Läs mer om vad som gäller för byggvatten och när du kan ansluta din fastighet i dokumentet nedan:

Tjänster för vatten och avlopp

Avlopp i garage