Det finns olika metoder för att rena vattnet beroende på om det är grund- eller ytvatten. Grundvatten har ofta en högre kvalitet än ytvatten och behöver därför inte lika många steg för att renas. Sveriges ytvattenverk är få men stora och försörjer framförallt storstäderna med dricksvatten. Att producera dricksvatten av ytvatten är en komplex process med en beredningsprocess i flera steg. Många av de mindre orterna har ett eget vattenverk som då oftast använder grundvatten. Grundvattenverk kan i vissa fall vara väldigt enkla med endast en pumpanordning då råvattnet är av väldigt bra kvalitet och varit väl skyddat, men processen avslutas med desinfektion i en eller annan form.

Ytvatten är lite grumligt och innehåller humus som ofta ger en gulaktig färg. Vattnet är mjuk och innehåller sällan mineraler och salter. Innan vattnet når ut i våra ledningsnät går det genom en avancerad reningsprocess på vattenverket.

1. Först filtreras ytvattnet genom silar och sandfilter, så att partiklar skiljs bort.
2. Därefter renas det genom ett ultrafilter som är en mikrobiologisk barriär.
3. Med hjälp av kemisk fällning skiljs humus och andra organiska ämnen bort genom ultrafiltret.
4. För få ett bra pH-värde tillsätts kalk och koldioxid till dricksvattnet.
5. Som en sista mikrobiologisk barriär pumpas dricksvattnet via UV-aggregat ut på dricksvattennätet.

Grundvattenbrunnar kan vara grävda eller borrade. Kvalitén av vattnet är ofta god. Grundvatten innehåller ingen humus och är ofta kristallklart men innehåller ofta metaller där järn och mangan är de vanligaste.

1. Rening av grundvatten görs oftast genom oxidation samt järn- och manganfilter.
2. Dricksvattnets pH-värde ökas genom alkaliska filter eller dosering av lut eller soda.
3. Som en mikrobiologisk barriär pumpas dricksvattnet via UV-aggregat ut på dricksvattennätet.

När grundvatten inte räcker till förstärks det med ytvatten genom så kallad infiltration. Nästan 130 utav 1450 vattenverk i Sverige använder konstgjort grundvatten i sin dricksvattenproduktion.

1. Ytvatten pumpas upp från vattendraget
2. Därefter renar vi vattnet med ett filter
3. Pumpar ut vattnet i bassänger ovanpå en grusås
4. Vattnet får infiltrera genom botten på bassängerna
5. När det passerat genom grusåsen, vilket tar ett par månader, så har det skapats nytt så kallat konstgjort grundvatten.

Allt liv på jorden är beroende av vatten

Vi på Vivab ser till att alla i Varbergs och Falkenbergs kommuner har tillgång till rent vatten av god kvalitet. Dolt under marken ligger cirka 300 mil vatten- och avloppsledningar. Genom detta ledningsnät levererar vi dricksvatten till våra kunder genom dricksvattenledningar, avleder avloppsvatten till reningsverken via spillvattenledningar och leder regn-, smält- och dräneringsvatten från fastigheter och gator ut till vattendrag genom dagvattenledningar. 

Varje dygn distribuerar vi cirka 25,7 miljoner liter vatten till våra kunder och renar runt 45,8 miljoner liter avloppsvatten. 

Beställning av ny anslutning

All ny anslutning av tomter och byggnader till kommunalt vatten och avlopp ska först godkännas av Vivab. Gör din beställning via "Mina sidor" och skicka med planritningar och VA-ritningar.

Kommunen fattar beslut om verksamhetsområden för kommunalt VA. För att få ansluta måste din fastighet ligga inom ett verksamhetsområde. Ligger din fastighet utanför ett verksamhetsområde kan en anslutning via avtal vara möjlig.

Skriv in din fastighets adress eller fastighetsbeteckning i sökrutan.

Verksamhetsområdena är markerade med röd eller grön färg i kartan.

Här nedan kan du göra en ungefärlig beräkning vad det skulle kosta att ansluta din fastighet till den kommunala vatten- och avloppsanläggningen. Kostnaden baseras på 2024 års taxor. Beräkningen gäller för nyanslutning av ett enbostadshus eller ett flerbostadshus inom verksamhetsområdet. Du kan också skicka in en förfrågan på Mina sidor för att få en uppskattad kostnad.

Vid tomtgränsen till varje fastighet inom verksamhetsområdet finns en ventil som öppnar och stänger av vattnet till fastigheten. Den kallas servisventil. När du ska ansluta din fastighet upprättar vi ledningar, som kallas servisledningar, och en förbindelsepunkt vid tomtgränsen. Det är detta som förbinder fastighetens ledningar med det kommunala ledningsnätet. Denna punkt utgör gränsen mellan Vivabs ansvarsområde och ditt ansvarsområde som fastighetsägare. Servisventilen får endast hanteras av Vivabs personal. 

För att få tillgång till dricksvatten under tiden som du bygger nytt hus eller vid etablering på en byggarbetsplats behöver du göra en beställning av byggvatten. Det gör du via "Mina sidor". Tänk på att skicka med en ritning på önskad förbindelsepunkt.

Tänk på att det måste göras senast två veckor innan önskad tidpunkt för anslutning. Anslutningen sker i samråd med oss, det är bara Vivabs personal som får hantera servisventilen i gatan. Debitering av byggvatten sker enligt varje kommuns gällande VA-taxa. 

Har du redan lämnat in en beställning för vatten och avlopp för ett vanligt villabygge behöver du inte lämna in en separat beställning för byggvatten. Kontakta vår kundservice så hjälper de dig att beställa byggvatten. 

Vad händer när jag lämnat in min beställning?

Läs mer om vad som gäller för byggvatten och när du kan ansluta din fastighet i dokumentet nedan:

Tjänster för vatten och avlopp

Avlopp i garage

För att minska mängden föroreningar samt bromsa upp flödet till våra recipienter kan man anlägga fördröjningsanläggningar. På Vivab förespråkar vi gröna och öppna dagvattenlösningar som exempelvis dammar som inte bara fungerar som reningsanläggningar utan tillför även andra värden i form av ekosystemstjänster.

I Varbergs och Falkenbergs kommuner har Vivab sammanlagt runt 100 dagvattendammar. Fram till mitten av 1990-talet var det vanligt att samla allt dagvatten i slutna ledningar för att så fort som möjligt leda bort vattnet till ett vattendrag. Idag strävar vi efter att undvika snabb bortledning av dagvatten eftersom det kan leda till översvämningar. Genom att anlägga dagvattendammar fördröjs vattnet, vilket minskar trycket på ledningsnätet. En ökad fördröjning leder också till en bättre rening av vattnet. Dels genom att vattnet får en högre uppehållstid vilket tillåter partikulära föroreningar att sedimentera, men också eftersom de mikroorganismer som hjälper till att bryta ner farliga ämnen får längre tid på sig att göra detta.

När nya områden byggs upp undersöker vi vilka möjligheter det finns att hantera dagvattnet lokalt. Ett sätt att undvika att leda bort dagvattnet är att anlägga dagvattendammar. Det finns många fördelar med dessa dammar:

• Vattnet blir renat eftersom det sker en naturlig sedimentering som rensar bort föroreningar och näringsämnen. Även det biologiska livet i dammarna hjälper till att rena vattnet.
• Vissa föroreningar som exempelvis olja blir synligt i dagvattendammarna, vilket skapar möjligheter att ta reda på källan till föroreningen.
• Våtmarksberoende djur och växter får nya livsutrymmen. Även ovanliga arter av djur och växter kan förekomma i dammarna.
• Genom att göra dagvattnet och dess djur- och växtliv synligt kan vi förhoppningsvis öka medvetenheten om värdet av att ta hand om vår miljö.
• Dagvattendammar ger naturupplevelser och skapar variation i närmiljön som kan uppskattas av både vuxna och barn. Dammarna kan också användas som studieobjekt för skolor.

Vi behöver sköta om dammarna för att se till så att dagvattnet fördröjs och renas och att förutsättningarna för djur och växter är så bra som möjligt. Vivab gör därför regelbunden tillsyn av dammarna och tar även hand om omgivningen runtom genom slåtter och röjningar varje år. Genom att förhindra utsläpp av föroreningar i dagvattnet blir dammarna renare och den biologiska mångfalden rikare. Det är därför viktigt att invånare och företag är medvetna om hur utsläpp kan påverka vår miljö.

Tycker du att våra dammar kan se lite “ovårdade” ut ibland? Var inte orolig! Som beskrivet ovanför så är en del växtlighet viktigt för dammens renande funktion. Både för uppbromsning och fördelning av flödet men växtligheten skapar även förutsättningar för den biologiska mångfalden.

Åren 1999 och 2004 gjorde vi en biologisk inventering av fem dagvattendammar i Falkenberg och då hittade vi över 200 våtmarksarter. Peter Nolbrant har sammanställt en rapport om inventeringen. Han har även tagit fram fotografierna i rapporten. 2009 gjorde vi en kompletterande inventering av nyanlagda dagvattendammar.

Länkar