Skip to main content

Saknar du något? Tipsa oss här!

Hoppa till huvudinnehållet

Vatten & Miljö i Väst AB

Box 110
SE-311 22 Falkenberg

Besöksadress: Åkarevägen 10, Falkenberg

Epost: vivab@vivab.se
Tel: +46 (0)757-27 40 00

 

 

Vi fångar in lustgasen

Kamera som används för att mäta växthusgaser
  • Göm från sök: Nej
  • Ingress: När vi renar avloppsvattnet så släpper vi också ut lustgas. Lustgas är en mycket kraftig växthusgas som har en stor påverkan på klimatet. På Vivab studerar vi och kartlägger våra utsläpp av lustgas samt forskar i hur dessa utsläpp påverkas av olika faktorer. Målet är att kunna fånga in lustgasen.

Meny

Vi fångar in lustgasen

På reningsverken sker utsläppet i det biologiska reningssteget av mikroorganismer och vid biologisk kväverening. Vi är inte ensamma om att forska kring hur vi ska kunna fånga in lustgasen. Det är en komplicerad process och första steget är att kartlägga vad vi släpper ut och hur till exempel olika styrning av reningsverket kan påverka, alltså vilken driftsstrategi vi har.

Vivabs forsknings- och utvecklingsavdelning har i ett projekt om lustgas tagit fram en kunskapsöversikt, arrangerat ett kunskapsseminarium samt inlett ett samarbete med LBVA, ett annat VA-bolag.

Mäter lustgasen med värmekamera

Som första steg för att på sikt kunna minska utsläppen av lustgas har Vivab i samarbete med IVL och Linköpingsuniversitet genomfört lustgasmätningar på Getteröverket i Varberg. Mätningarna görs i den biologiska kvävereningen samt metan- och lustgasmätningar i den luftade sandfånget. Vi har använt olika mättekniker - en värmekamera som detekterar skillnader i ljusspektrum, en drönare som mäter växthusgasgashalterna i luften samt med uppsamlingshuvar som placeras direkt på bassängens vattenyta. 

Vid gasmätningar i aktivslamprocesserna upptäcks luftflödet från vattenytan under huven med massflödesmätare och sätts i relation till den samlade frånluften från mäthuvan. Fördelen med den här tekniken är att separata mätningar kan utföras i olika bassänger eller zoner och utsläppen från olika processteg kan urskiljas.

Bassäng biosteget på Getteröverket i Varberg

Lustgas är ett exempel på en växthusgas och uppkommer vid till exempel rening av avloppsvatten.

Lustgas är 300 gånger kraftfullare än koldioxid och små utsläpp har stor påverkan.

Mer att läsa

AquaClim - forskning för en hållbar omställning av vatten- och avloppstjänster

Visionsbild över Getteröverket som ett grönskande naturområde
  • Göm från sök: Nej
  • Ingress: Vivab är en del av vattenforskarskolan AquaClim. Ett projekt som vill förändra vattensektorn för att möta branschens framtida utmaningar. För Vivab innebär det att vi kan forska vidare kring hållbara resursverk för avloppsvattenrening genom att projektet möjliggör en doktorandtjänst.

Meny

AquaClim - forskning för en hållbar omställning av vatten- och avloppstjänster

Under de kommande fem åren ska AquaClim bli en plattform där alla som jobbar med vattenfrågor kan mötas, utvecklas och arbeta tillsammans. En mötesplats för ökad kompetens, där delarna speglar vattnets kretslopp och har en direkt koppling till  kärnverksamheten - produktion av dricksvatten och rening av avloppsvatten. Den här satsningen ger oss ökad kompetens och bättre förutsättningar att lösa de viktiga frågor som kan kopplas till en hållbar omställning av vattentjänster i den bebyggda miljön. 

Bygger nätverk för framtidens utmaningar

Med AquaClim bygger vi långsiktiga tvärsektoriella nätverk för att kunna lösa framtida utmaningar i vattenbranschen. Vi förenar expertis från arkitektur, ekonomi, mikrobiologi, matematik och teknik med det praktiska arbetet i vår befintliga vatten- och avloppsverksamhet i hela Sverige. Mötet och samarbetet mellan det akademiska och det praktiska är centralt i projektet, gemensamt kan vi hitta nya tankesätt och tekniska lösningar.  

Inom projektet kommer en grupp nya doktorander få utbildning och arbeta med frågeställningar relaterade till klimatförändringar i fem projekt. Projekten är organiserade så att de följer vattnets flöde från källa till källa. 

Möjliggör doktorandprojekt på Getteröverket

Vårt deltagande i AquaClim betyder att Vivab får en doktorandtjänst under kommande år. Tillsammans med VA-teknik Södra ansvarar vi för det femte projektet i flödet från källa till källa. Projektet ska ha fokus på hållbara resursverk för avloppsvattenrening och Getteröverket i Varberg ska användas som fallexempel. Här ska vi undersöka hur vi bättre kan ta vara på de resurser som finns i avloppsvattnet och hur vi kan möjliggöra produktion av dricksvatten från avloppsflödena. Dessutom ska projektet utveckla koncept för hur anläggningar kan designas för att både minska påverkan på omgivningen och öka tillgängligheten för allmänheten. Metoder och lösningar för att i framtiden göra dagens avloppsreningsverk till attraktiva, energi- och klimatneutrala resursanläggningar.   

Doktorandprojektet kommer att ge nya akademiska gränssnitt och värdefulla kontakter på både nationell och internationell nivå. Viktiga nyckar för att vi ska kunna möta det höga förändringstrycket inom vatten- och avloppsbranschen. 

Om AquaClim

AquaClim är ett femårsprojekt som fått nästan 40 miljoner kronor i stöd från forskningsrådet Formas. Projektet förenar sex universitet, fyra svenska forskningskluster, 290 kommuner genom Svenskt Vatten och mer än 75 doktorander inom tvärvetenskaplig utbildning och kommunikation.

Inom AquaClim medverkar Lunds universitet, Luleå tekniska universitet, Chalmers, KTH, Uppsala universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Sweden Water Research, Uppsala Vatten och Avfall, Göteborgs Kretslopp och Vatten, Vivab, Sydvatten, Luleå Miljöresurs AB och Svenskt Vatten.

Mål med Vivabs projekt

  • Utveckla innovativa metoder för att omvandla dagens avloppsreningsverk till attraktiva, energi- och klimatneutrala resursanläggningar i framtiden. 
  • Utveckla processlösningar som möjliggör förädling och kommersialisering av nya och befintliga råvaror och produkter från avloppsvatten. 
  • Utveckla koncept för smart anläggningsdesign som både minskar omgivningens påverkan och ökar tillgängligheten för allmänheten i form av inspirerande, attraktiva och pedagogiska miljöer. 

Mer att läsa

Förbered inför tömning

En slambrunn med en slang från slambilen
  • Göm från sök: Nej
  • Ingress: Du som fastighetsägare är skyldig att se till att vägen fram till fastigheten, slambilens uppställningsplats och ytan runt din brunn är säkra och framkomliga vid tömning.
  • Datum för faktagranskning: 15 September
  • Mina sidor:

Meny

Förbered inför slamtömning

Säker tömning av slambrunn

För att vi ska kunna hämta ditt hushållsavfall och tömma din slambrunn behöver vi tillsammans se till att det sker på ett säkert sätt.  

Säker tömning kan innebära att de som utför arbetet inte behöver backa sitt fordon och då riskerar att köra på personer eller egendom i omgivningen. Det är därför viktigt att du säkerställer att fordonen kan köra och vända säkert på fastigheten,

1. Gör vägen tillgänglig för slambil och slang

Vägen som slambilen kör på behöver möta vissa krav. Den ska vara körbar för en stor slambil, ha fri sikt, vara fri från hinder och klara nedanstående riktlinjer.

Vägen ska vara:

  • minst 3,5 meter bred och ha en fri höjd på 4,7 meter. 
  • Röjd från grenar, buskar och andra hinder, minst 0,5 meter på respektive sida av vägen.  
  • Snöröjd och halkbekämpad vid halt underlag.  
  • Anpassad för tunga fordon. En slambil kan väga upp till 28 ton.

Det är alltid upp till chauffören att bedöma om det går att genomföra en säker tömning eller inte. 

Slangen som slambilen använder rör sig under arbetet, det är därför viktigt att sträckan där man lägger slangen är fri från hinder som staket, murar och planteringar. Ta även bort buskar och sly runt brunnen så att det går att arbeta fritt runt den.

Om din brunn ligger under en altan behövs fri höjd så att chauffören kan stå upprätt och arbeta. Om detta inte är möjligt kan du behöva göra en lucka ovanför brunnen.

2. Ordna en bra uppställningsplats 

Slambilen ska ha en uppställningsplats där fordonet inte stör trafiken och där chauffören inte riskerar att bli påkörd. Uppställningsplatsen får inte vara skymd av ett backkrön eller kurva. Platsen ska även vara så nära brunnen som möjligt. 

3. Märk ut din brunn 

Det är inte alltid samma chaufför som kommer till dig. Därför behöver du märka ut din slamavskiljare/slutna tank så att den är lätt att hitta.  

  • Fäst gärna en liten orange flagga på en stagkäpp eller liknande intill brunnen.  
  • Om brunnen ligger utanför fastigheten ska brunnen vara markerad med vilken adress den tillhör.  
  • Behöver du ge instruktioner inför slamtömningen, kontakta Vivab i god tid innan.  
  • För minireningsverk ska det finnas tömningsinstruktioner tillgängliga, exempelvis på insidan av locket.

Slangen som slambilen använder rör sig under arbetet, det är därför viktigt att sträckan där man lägger slangen är fri från hinder som staket, murar och planteringar. Ta även bort buskar och sly runt brunnen så att det går att arbeta fritt runt den.

4. Vändplats för slambilen

Det ska finnas möjlighet för slambilen att vända. En slambil får inte backa mer än kortare sträckor där sikten är fri. Transportarbetareförbundet, Trafikverket och Arbetsmiljöverket har satt upp krav som ska minska olycksrisken, skapa en bättre arbetsmiljö och förebygga ohälsa i arbete för personalen som tar hand om ditt avfall och tömmer din slambrunn. Kraven innebär att slamtömningsbilen enbart får framföras på körbar väg avsedd för denna typ av trafik och fordon. Sikten och framkomligheten ska vara tillfredsställande så att arbetet kan utföras säkert och utan hög anspänning, och fordonet får endast backas vid vändning och där sikten är fri. 

Avfall Sveriges exempel på säkra vändplatser och framkomlig väg:

5. Inga tunga lock 

Enligt Arbetsmiljöverkets regler får lock inte vara tyngre än 15 kg, alternativt 35 kg om man kan dra det åt sidan utan att lyfta det. Tunga lock ska vara avlyfta inför tömning och tillfälligt ersatta med en täckskiva eller liknande. Byt gärna ut ditt tunga lock till ett lättare och barnsäkert, till exempel i plast, glasfiber eller plåt. Locket får inte vara övertäckt eller fastfruset när tömning ska ske. 

Om brister i dessa förberedelser medför att tömning inte kan genomföras tas en framkörningsavgift ut för ej utförd tömning. 

6. Minska slanglängden 

Se över om det går att flytta slambilens uppställningsplats så den kommer närmare brunnen. 

Du kan installera en egen sugslang, men vi rekommenderar att du tar kontakt med oss innan du gör några ändringar. På så vis undviker du att lägga pengar på lösningar som kanske ändå inte fungerar. Tillsammans kan vi se vilket sätt som skulle fungera bäst för dig och som underlättar tömningen.

Dokument

  • Mina sidor

    Här kommer du till e-tjänsterna:

När är det dags för tömning?

Sluten tank

Det brukar lysa en lampa vid tanken som visar när den är full och i behov av tömning. Tänk på att se över din tank så att larmanordningen fungerar. Kontakta Vivabs kundservice för beställning av slamtömning.

Slamavskiljare

Tömning av slamavskiljare ska ske minst en gång per år enligt kommunernas renhållningsordning. Du får ett meddelande cirka en vecka innan vi kommer och tömmer slamavskiljaren.

Mer att läsa

Lyckat försök med mätning av viruslika partiklar

Bild från mikroskop. Gröna fläckar som visar bakterier och viruslika partiklar.
  • Göm från sök: Nej
  • Ingress: Goda resultat gör att Vivab nu börjar göra egna analyser enligt VLP-metoden.

Meny

Lyckat försök med mätning av viruslika partiklar

På Kvarnagårdens vattenverk i Varberg använder vi ultrafilter som ett av stegen för producera dricksvatten. Det utgör en så kallad mikrobiologisk barriär och tar bort både organiskt material och mikroorganismer (bakterier och virus) från vattnet. Ultrafiltret består av tusentals små plaströr med hål. När vattnet pressas rören stannar alla partiklar som är större än hålen i filtret.

VLP-metoden en del i övervakning av processen

Som en del i att säkerställa att ultrafilterreningen håller hög kvalitet används VLP-metoden, en analys av vattnet där man mäter antalet viruslika partiklar via mikroskop. För att få denna analys utförd har vi tidigare skickat vattenprover till externa laboratorium. Under 2021 införde och testade vi VLP-metoden på vårt eget försökslabb. Vår forsknings- och utvecklingsavdelning tog fram en särskild arbetsstation för provtagning på vårt försökslabb, byggde på sin kunskap inom området och utbildade vår egen labbpersonal. Här analyserade man sedan mer än 300 vattenprover under sex månader. En noggrann kvalitetskontroll av metoden genomfördes genom att man gjorde jämförelser med externa labb.

Egna analyser i framtiden

Försöken har varit lyckade och vi kommer framöver att göra alla analyser enligt VLP-metoden själva på vårt eget laboratorium. Att inte behöva skicka iväg proverna för analys ger en enklare hantering. Vi får dessutom bättre kapacitet vilket innebär att vi kan ta fler prover och göra fördjupade analyser.

Gröna fläckar på svart bakgrund. Bild från mikroskop på bakterier och viruslika partiklar.

Bild från mikroskop på bakterier och viruslika partiklar. 

Mer att läsa

Vetenskapliga artiklar

Diagram på ett papper och en laptop
  • Göm från sök: Nej
  • Ingress: Förutom att delta i en rad olika forskningsprojekt bidrar Vivab även till forskningen genom att skriva vetenskapliga artiklar.

Meny

Vetenskapliga artiklar

Avloppsvatten

Artikel om samrötning av matavfall och primärslam för ökad biogasproduktion.


Publikation om modellering av biogasproduktion vid samrötning av matavfall och blandslam.


Publikation om avancerad vattenteknik för att avlägsna mikroföroreningar från avloppsvatten och utvärdering av tekniker för återanvändning av avloppsvatten.

Dricksvatten

Artikel om förändringen av mikrobiologin i dricksvattnet efter borttagning av desinfektionsmedlet monokloramin.


Förbättring av dricksvatten med hjälp av verktyg för riskbaserad utvärdering och konstadsnyttoanalys.


En verktygslåda för sensordata vid övervakning av vattenkvalitet.


Artikel om förändring av biofilmssammansättning i ledningsnätet efter installation av ultrafiltrationsmembran i vattenverket.


Publikation om bakterier som frigörs från biofilmen i drickvattenledningsnätet.


Artikel om påverkan av vattentemperatur och uppehållstid på bakterieantal i dricksvatten.


Publikation om påverkan av lågkvalitativt vatten på ultrafiltrationsmembranen.


Doktorsavhandling om användning av membranfiltration för dricksvattenbehandling.


Studie om användning av ultrafiltration i samband med koagulation för rening av brunt ytvatten för dricksvattenproduktion.


Artikel om hur ett nytt innovativt filtreringskoncept, baserat på kapillära nanofiltrationsmembran, kan användas för att behandla humusrikt ytvatten.


Rapport om användning av membranteknik för att avskilja organiskt material och öka den mikrobiella barriärverkan vid beredning av dricksvatten.


Rapport om påverkan av processändringar och miljöförhållanden på bakterier i ledningsnätet och övervakning av de mikrobiologiska processerna i ledningsnätet.

Länkar

Fler artiklar om dricksvatten:

Impact of operation conditions, foulant adsorption, and chemical cleaning on the nanomechanical properties of ultrafiltration hollow fiber membranes - ScienceDirect (öppnas på annan wepplats)

Simulation of NOM removal by capillary NF: A numerical method for full-scale plant design - ScienceDirect (öppnas på annan webbplats)

Uses of fluorescence excitation-emissions indices in predicting water treatment efficiency - ScienceDirect (öppnas på annan webbplats)

Upgrading coagulation with hollow-fibre nanofiltration for improved organic matter removal during surface water treatment - (öppnas på annan webbplats)

Evaluation of novel hollow fibre membranes for NOM removal by advanced membrane autopsy | Water Supply | IWA Publishing (öppnas på annan webbplats)

Mer att läsa